Den legendariska drycken Absinthe

Det går troligen inte att finna en mer legendarisk historia än den som handlar om Absinthe.

De flesta människor har förmodligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet bara några sanna fakta om sprit eller alkohol och bara en bråkdel av dem har haft chans att ha ett glas av denna mystiska förfriskning framför sig på bordet.

Följaktligen vill jag med detta lilla inlägget presentera för er läsare några fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess enastående förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först framställdes.

Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha tillverka en medicinsk tonic som hade en stor likhet med absint.

Ändå var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som sedan etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att gå miste om sin framtoning som en läkemedelstonic och blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier och för att ge inspiration åt konstnärer.

Följaktligen legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett faktum är att hon influerade så stora konstnärer och författare såsom Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att frambringa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst samt litteratur.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe speciellt.

Så kallade vetenskapliga experiment genomfördes för att förment belägga att malörtens olja, en av de flera ingredienserna i absint, var riskfylld samt giftig, även om blott en föga kvantitet malört fanns i en absint butelj.

En annan incident som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och hade ihjäl hela sin familj.

Även om mannen hade en lång historia av att vara rejält alkoholiserad och missbrukare beskylldes morden på hans absintintag.

Ã…r 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder och USA.

Frankrike följde efter år 1915.

Kanske därför att det var förbjuden frukt, har flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortskridit att leva vidare än idag, fastän modern vetenskap har påvisat att malört inte är mer skadligt eller orsakar vanvett än någon annan okonstlad ingrediens som pepparmynta olja och vaniljextrakt.

Nu, i inledningen av 2000-talet, tas förbuden successivt bort.

I de flesta europeiska länder är absint helt lagligt återigen.

I USA (givetvis) finns det än så länge lagar mot att framställa samt sälja den, även om diverse näringsverksamheter har hittat på möjligheter att kringgå dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.

För en amerikan, innebär det att det är OK att dricka absint, så länge du handlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan påträffa på nätet.