Så enkelt blir du offer för ID-kapning

Spyware

Webben är fantastiskt men det är samtidigt det forum där människor löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett oerhört finurligt vis, alldeles i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts alternativt dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som vanligtvis medför svåra följder för offret.

I boken finns en och bra checklista. Boken finns som e-bok i biblioteken samt kan anskaffas på allt-fraktfritt. Klicka på boken för mer tips.
Länk till mer info

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö annorlunda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med otroligt annorlunda kvalitet, pris och effektivitet förstås.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- och 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du endast är ett kliv från att motta alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna variant av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – oerhört få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot om e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därnäst används av ID-kaparna för annorlunda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man stundtals av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Stundvis kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå personlig upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som människor i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att hitta en partner är vanligtvis lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, dessvärre, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att handla måste man uppge sin personliga information och kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur därefter stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns så klart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Vissa uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter samt forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter endast finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.