Luktsanering – vad det innebär och hur man går tillväga
För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en metod som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska tänka på är förstås att avlägsna källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse metoder. Alla metoder har sina för- och nackdelar.
Luktsanering med hjälp av ozon är en typisk metod. Ozon är en instabil gas bestående av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är emellertid hälsovådligt och man ska således inte uppehålla sig i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och för att sanera mögel. De hjälper dessutom då man vill bedriva bort till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.
En annan procedur för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparatur med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är oerhört reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med hjälp av någon annan partikel. På så sätt slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna metod är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så sätt får man en dubbel effekt.
Om man använder bara fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i en del situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.
Ännu en en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används även som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.
Om detta inte räcker kan man stryka på saneringsvätska eller Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att eliminera mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har satt sig grundligt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas separat men man erhåller snarare bäst verkan ifall det används som komplement åt en annan metod.
Med tanke på att saneringsvätskor vanligen är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den fungerar så bra – ska man dock i så stor omfattning som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.