Ha koll på frukter och bär till vinframställningen

För bästa möjliga resultat vid framtagning av vin är det angeläget att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att få bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man ska gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på skilda sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som fungerar utmärkt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är drygt 3-4 dygn.

Erlandsen tar givetvis även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att framställa Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför naturligtvis att producera smakligt vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. hävert.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll varsamt och noga över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats komma med. Därnäst tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de äger en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att exempelvis få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli cirka 2-5 liter vatten.

Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att hitta i butiker på webben.

Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska för den skull undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ungefär 2-3 dagar före socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar oftast rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas till vinframställning. Man ska dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan bara användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att producera vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas enskild.

Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.

Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten i enlighet med recept.