Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en blandning utav kväve och syre. Ett annat nickname för dikväveoxid som flertal säkert vet, är lustgas och det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.

Dikväveoxid har ett enormt användningsområde, som bland annat i vården där den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden används den även i så kallad gräddsifoner som man kan finna i olika kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som vispar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk alster som nyttjas för att fixa vispad grädde till allehanda, såsom tårtor samt i kokkonst. Det finns flertal olika produkter som kan används för att vispa grädden som man ska, bland andra är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva lätt, men den kan också förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir blaskig samt torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bliva lätt absolut som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan begagnas i olika areor, som i fika och varm choklad koppar, men också i kokkonst och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det är även flertal som innefattar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som matchar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte ska skikta sig. Detta innefattar bara grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den inte homogeniseras. Att den ej behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon och en patron som har dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns även de som har lägre. Bland andra är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som har dikväveoxid.